22 april 2008
Vi var på habiliteringen.
H a b i l i t e r i n g e n
Där har jag varit flera gånger
Diskuterat med de olika kompetenserna åtskilliga gånger
Men då har jag stått på den andra sidan.
Då har jag också varit professionell.
Nu är jag förälder.
Handikappförälder
Det kändes konstigt.
Som om jag borde suttit på den andra sidan.
Varit den som lyssnade, gav råd.
Inte den lilla.
Osäkra.
Jag mindes inte deras namn när vi gick därifrån.
De två kvinnornas.
Inte deras kompetenser heller.
Men jag vet att de lyssnade.
Att de omhuldade oss med vänliga röster och lyssnande öron.
Det märktes att de hade gjort det här många gånger förut.
Det kändes bra.
Men vemodigt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar