För 21 år sedan var jag 17 år (på mitt artonde).
Det fanns en stor bebis i magen som hade beräknad ankomst den 8 augusti.
Min dåvarande man sa på morgonen; är det säkert att jag kan åka nu, du vet att jag inte kan komma hem idag och du kan inte få tag på mig.
(verkar osannolikt men det var innan mobilernas intåg - nästan på stenåldern)
Åk du bara, sa jag, det kommer ingen bebis.
Så han åkte med lastbil till Helsingborg.
Och så kom värkarna. Såklart.
Imorgon fyller Tobias 21 år.
För ett år sedan slutade Ludde hos sin älskade (och vår älskade) dagmamma och började i förskoleklass och på fritids.
I morgon börjar han ettan.
Förra året skrev jag också om det här
Och den här går bra att återanvända...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar