söndag 7 augusti 2011

Ett vraks betraktelser

Vi älskar vår altan.

Vi lever där nästan dygnet runt, åtminstone på sommaren.
Förra sommaren skaffade vi äntligen en terassmarkis så nu sitter vi där både i ösregn och stekande sol. Utan att bli blöta eller brända.

Därför har det varit en stor uppoffring de senaste dagarna.

Vi tömde altanen på möbler, mattor och mysiga växter.
Och jag började måla.

Först räcket. En gång. Två gånger.
Vid vissa sektioner faktiskt tre gånger.
Stolparna och övrigt trä målades också.
Minst två gånger.

Sen gjorde jag rent altanen med terassrent, som lyfter upp gamla olja och annat skit.

Det måste vara helt torrt innan man kan lasera golvet, så jag väntade... och väntade.

När det äntligen blivit torrt så tyckte jag att det behövdes en omgång rengöring till.
Så blev det.
Väldigt moget av mig tycker jag, att för en gångs skull inte rusa vidare i projekt. Därför gick ytterligare ett dygn.

Igår kom äntligen dagen då jag skulle börja lasera golvet med terasslasyr (terassgrå).

Jag slet hårt i värmen med kroppen skrikande av smärta efter flera dagars målande och klättrande och användande av muskler och kroppsdelar som vilat i minst fjorton år.

På slutet blev det lite stressigt.
Vi skulle ju på fotboll också.
Men jag var vuxet mogen och bestämde mig för att göra klart och hellre komma en kvart försenad till matchen. Så blev det.
Och de andra fick åka utan mig.

När jag kom hem från matchen njöt jag av resultatet.
Vad fint och rent det blev på altanen.

Jämn grå färg istället för ojämn och ful tryckimpregnerad-brädfärg.
Snyggt helt enkelt.

Bra jobbat sa Markus.

Tack sa jag och längtade till söndag, idag, då vi skulle bära upp möblerna och äta en lång söndagsfrukost på vår nyrenoverade härliga altan.

Sen kom regnet.

Lasyren får inte utsättas för fukt inom ett dygn

Det har regnat hela natten.
Jag har legat vaken och lyssnat till åska och regn som bara vräkte ner. Jag tror inte det har regnat så mycket på ett halvår.
Det regnar för övrigt alldeles jävligt mycket nu också...

Vi körde ut markisen för att skydda mot solen (trodde jag) och eventuellt regn.

Nu är jag ett vrak.
För jag har inte sovit alls inatt.
Bara lyssnat på åska och regn och oroat mig för att markisen skulle regna sönder (ja men hallå den var faktiskt svindyr) och förstås.
Allt arbete som jag lagt ned den senaste veckan på altanen.
Det bara regnade bort.
Och en vecka som slösats bort utan att vi har kunnat använda den.
Helt i onödan.

Just nu ser golvet ut så här.



Mycket blött alltså. Färgen har regnat upp ur bräderna och lagt sig som små sjöar ovanpå. Och allt är mycket mycket mycket fult.

Och jag är ett vrak som inte har sovit.

Inga kommentarer: