Jag vet redan nu att det här kommer att bli ett märkligt inlägg att undra över.
Men om ni har problem med min hjärna.
Föreställ er då hur jag har det...
I slutet av 1990 (eller möjligen i början av 1991) fick jag jobb på en nyöppnad stormarknad. Jag hade ett nästan nyfött barn, och det skulle vara lätt för mig att redan här gå vilse i den här historien som var tanken att berätta, och istället berätta något helt annat.
Men så blir det icke.
På denna stormarknad spelades det alltid musik i högtalare, varvat med extraerbjudande som ägaren hade spelat in.
Det gick förstås inte att verkligen lyssna på den där inspelade slingan och höra samma sånger och samma prat om och om igen - om man inte ville bli sinnesvag.
Men jag minns fortfarande flera av låtarna bland annat needles and pins och lay back in the arms of someone med Smokie.
Jag har aldrig varit förtjust i dansbandsmusik.
Men det var en återkommande låt, som jag placerade i genren dansband, som jag ofta kom på mig själv med att sjunga med i.
Och sedan jag slutade på det där jobbet, mitt i 1992, så har jag funderat på vad sången och vem som sjunger.
Jag skulle kunna ge er ledtrådar så hade det säkert löst sig.
Men nu plötsligt, helt utan anledning, så bara kom det fram i pannloben.
Och jag som har ägnat år åt detta.
Inte varje dag förstås.
Men flera dagar varje år, kanske till och med varje månad, sedan 1992 har jag skänkt låten en tanke och undrat litegrann.
Och innerst inne har jag alltid trott att det var Maritza Horn som sjöng.
Det var där jag gick vilse.
Det var därför jag inte hittade rätt.
Men det var Christina Lindberg.
Och nu känns det så tomt.
Så antiklimax.
Flera års funderande är över.
Vad ska jag nu göra istället?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar