Every breath You take

Musik är sorg och glädje, nostalgi, dans och förlösande energi.

Jag "tjejlyssnar" allt för ofta.
Alltså, jag lyssnar på samma låt om och om igen och till slut är låten sönderspelad.
Tråkig.

Någon gång vid tidigt åttiotal fick jag en skitläcker stereo av pappa,
skivarmen spelade även på undersidan av vinylskivan vilket var en attraktion.

Den gick även att ställa på repeat.
Oj vad jag tjejlyssnade på dåtidens lovesongs.
Denna underbara stereo finns ofta i mina tankar, i mitt minne.

Det finns en låt som alltid är med mig.
En låt jag spelat och tjejlyssnat på ända sedan min ungdomskärlek, Uffe "Kletas", spelade den på singelvinyl för oss, någon gång typ för 25 år sen (HJÄLP!!!).

Det var min kusin Anna och jag som var hemma hos honom,
jag var dödligt kär i honom och det var totalt obesvarat,
han var dödligt kär i Anna och det var lika obesvarat (enligt uppgifter från henne vid den tiden).

Nåväl.

Låten har jag haft som ringsignal i min mobil ända sedan det blev möjligt att ha låtar som ringsignaler, först som midipipbip och nu som originalmusik,
det innebär att jag hör den flera gånger om dagen och har gjort i många många år.

Ändå tröttnar jag aldrig.

Mina vänner -
Den bästa låten genom tiderna, här från 1988 med två på den tiden ganska unga herrar: