Ännu en dag

I dag är det dags igen, en ny resa till Lund. Jag orkar inte oroa mig än. Jag och Johanna åker i kväll. M kommer i morgon förmiddag.

Jag läser rätt många bloggar, surfar omkring, hittar oändligt många unika barn, de flesta med Downs Syndrom.

Det verkar som att alla dessa föräldrar har en positiv grundinställning, att de har förmåga att se det ljusa i tillvaron, att de till och med tycker att de fått en högre dimension på sitt liv efter att ha fått sitt unika barn.

Jag känner inte så.