Den 5 juli
Vi åkte ifrån våra barn.
Vi lämnade Johanna hos mormor.
Första natten utan.
Vi åkte till Göteborg, njöt av varandra, av staden, atmosfären och av Springsteen.
Johanna hade det jättebra hos mormor.
Musiken, stämningen, har förmågan att släppa fram alla möjliga sorters känslor.
Då, mitt under konserten på Ullevi, mitt i en låt, tillsammans med femtiotusen andra människor.
Då... kom tårarna, då kom sorgen upp till ytan. Igen.
När allt var som bäst.
Jag tänkte på hur min kollega, som skulle få sin bebis nr två samtidigt som vi väntade Assar, jag tänkte på när han och jag pratade om ett gemensamt studentekipage 2027
Han skrev senare i ett mail, när han fått veta om Johanna, att erbjudandet om studentekipaget stod kvar.
Mitt i Springsteenkonserten kom den sorgen och en massa andra sorger upp till ytan. Igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar