söndag 31 oktober 2010
fredag 29 oktober 2010
Min egen Paddington
Ni minns väl den underbara björnen Paddington
Jag har en alldeles egen älskad, livs levande, Paddington!
torsdag 28 oktober 2010
Välkomna till oss på Julafton - så var det gjort
Alla som står mig nära känner till min julångest.
Jag rår inte för den och jag rår inte på den. Och den verkar bli värre för varje år.
Jag blir stressad och pressad av allt som jag känner att jag måste göra.
Som JAG känner att jag måste göra.
Det gör mig ledsen och paralyserad och därför får jag inget alls gjort, och ångesten blir värre. Ett ekorrhjul.
Trots att denna period varje år gör mig sjuk så har jag aldrig haft modet att överge allt och hitta mina egna traditioner.
Jag är inte tillräckligt modig.
Och dessutom så älskar jag dagarna efter julafton.
Den 25 december blir jag hel igen.
Då infinner sig lugnet. Och då kommer inspirationen.
Då åker vi till Tivoli på julmarknad med barnen, då bakar vi knäck och pepparkakor och leker med alla julklappar och myser i fåtöljer med glögg.
Mina anhöriga brukar närma sig årets stora fråga "Var ska ni fira jul i år" med stor försiktighet för att jag inte ska rasa ihop redan i oktober.
Men för att ta ett steg i rätt riktning och för att ni ska slippa undra hur det ska bli med mig så svarar jag nu. Redan i oktober:
Vi blir hemma i år. Och alla föräldrar, syskon, barn och ex-män/hustrur är hjärtligt välkomna till oss. Om ni lovar att lämna stress och press hemma och undviker hundra kilo julkappar.
För sen... nästa jul, 2011
Då har jag nog samlat mod. Och pengar (21'700 kronor om jag fortfarande inte röker) för att åka hemifrån.
Då tänker jag fira jul i New York.
Om mina pojkar kan tänka sig att avvara mig (en eloge och hyllning för övrigt till deras pappa som stått ut med mitt julhaveri i tjugo år och alltid sopat upp skärvorna och sett till så att pojkarna fått en bra jul). Och om Johanna får bo hos någon snälling i ett par dygn.
Om ni kan lova allt det där.
Då kidnappar jag Markus och drar till New York.
Men berätta inte det för honom.
Jag rår inte för den och jag rår inte på den. Och den verkar bli värre för varje år.
Jag blir stressad och pressad av allt som jag känner att jag måste göra.
Som JAG känner att jag måste göra.
Det gör mig ledsen och paralyserad och därför får jag inget alls gjort, och ångesten blir värre. Ett ekorrhjul.
Trots att denna period varje år gör mig sjuk så har jag aldrig haft modet att överge allt och hitta mina egna traditioner.
Jag är inte tillräckligt modig.
Och dessutom så älskar jag dagarna efter julafton.
Den 25 december blir jag hel igen.
Då infinner sig lugnet. Och då kommer inspirationen.
Då åker vi till Tivoli på julmarknad med barnen, då bakar vi knäck och pepparkakor och leker med alla julklappar och myser i fåtöljer med glögg.
Mina anhöriga brukar närma sig årets stora fråga "Var ska ni fira jul i år" med stor försiktighet för att jag inte ska rasa ihop redan i oktober.
Men för att ta ett steg i rätt riktning och för att ni ska slippa undra hur det ska bli med mig så svarar jag nu. Redan i oktober:
Vi blir hemma i år. Och alla föräldrar, syskon, barn och ex-män/hustrur är hjärtligt välkomna till oss. Om ni lovar att lämna stress och press hemma och undviker hundra kilo julkappar.
För sen... nästa jul, 2011
Då har jag nog samlat mod. Och pengar (21'700 kronor om jag fortfarande inte röker) för att åka hemifrån.
Då tänker jag fira jul i New York.
Om mina pojkar kan tänka sig att avvara mig (en eloge och hyllning för övrigt till deras pappa som stått ut med mitt julhaveri i tjugo år och alltid sopat upp skärvorna och sett till så att pojkarna fått en bra jul). Och om Johanna får bo hos någon snälling i ett par dygn.
Om ni kan lova allt det där.
Då kidnappar jag Markus och drar till New York.
Men berätta inte det för honom.
Mellan natt och dag
Det har varit en makalöst bra dag!
I dag fick jag återigen uppleva särskolans enastående show: Mellan natt och dag!
Så här berättade SVT för ett par dagar sedan:
Det går inte att beskriva den positiva energi som sprids genom dessa elever och all berörd personal. Därför försöker jag inte ens.
Jag vill bara konstatera att de gör ett oerhört jobb och vi andra får bara sitta och njuta.
I dag fick jag den stora äran att överlämna en varsin röd ros till alla barn och ungdomar, till musikerna och till personalen. En röd ros kan symbolisera så mycket. Men den ger ändå inte lika mycket tillbaka som vi får av dem. Därför fick de också en gåva av Sölvesborgs kommun. En upplevelse-gåva. De ska få åka och se en show eller föreställning som de själva väljer, där de kan njuta av upplevelsen och få med sig inspiration för sitt fortsatta arbete. Jag hoppas det blir bra.
Det är så många som vill komma och se på särskolans show och jag tycker verkligen att de marknadsför Sölvesborgs kommuns kärnvärde: Värme, närhet, naturligt och engagemang på ett alldeles utmärkt sätt! Tack än en gång alla barn, ungdomar, musiker och personal!
I dag fick jag återigen uppleva särskolans enastående show: Mellan natt och dag!
Så här berättade SVT för ett par dagar sedan:
Det går inte att beskriva den positiva energi som sprids genom dessa elever och all berörd personal. Därför försöker jag inte ens.
Jag vill bara konstatera att de gör ett oerhört jobb och vi andra får bara sitta och njuta.
I dag fick jag den stora äran att överlämna en varsin röd ros till alla barn och ungdomar, till musikerna och till personalen. En röd ros kan symbolisera så mycket. Men den ger ändå inte lika mycket tillbaka som vi får av dem. Därför fick de också en gåva av Sölvesborgs kommun. En upplevelse-gåva. De ska få åka och se en show eller föreställning som de själva väljer, där de kan njuta av upplevelsen och få med sig inspiration för sitt fortsatta arbete. Jag hoppas det blir bra.
Det är så många som vill komma och se på särskolans show och jag tycker verkligen att de marknadsför Sölvesborgs kommuns kärnvärde: Värme, närhet, naturligt och engagemang på ett alldeles utmärkt sätt! Tack än en gång alla barn, ungdomar, musiker och personal!
onsdag 27 oktober 2010
En ledsen Pirat
I dag har jag varit hos ögondoktorn med Ludde.
Det var inte så bra.
För ett år sedan upptäcktes att hans ena öga kompenserade det andra så att det nästan slutat fungera. Det behövde tränas upp igen och därför fick han lapp över det bästa ögat.
Det var mycket bråk och mycket jobbigt med denna lapp. Ludde hatade den. Men efter ett tag började det gå bra. Han fick också glasögon.
I våras vid besök på ögonmottagningen hade synen på det "dåliga" ögat förbättrats avsevärt. Då var det nästan lika bra som det andra.
När sommaren kom började vi slarva. Först med lappen. Sen med glasögonen.
I dag visade det sig att ögats förmåga försämrats radikalt igen. Nu måste vi börja om. Ludde blev mycket mycket ledsen och vill aldrig mer ha lapp och glasögon.
"Inte i skolan i alla fall".
Jag åkte med honom till skolan och berättade för klasskamraterna varför Ludde måste ha lapp för ena ögat och glasögon. Vi pratade också om varför alla pirater bär lapp för ögat.
Det blir nog bra tror jag.
Men Ludde är ledsen.
Det var inte så bra.
För ett år sedan upptäcktes att hans ena öga kompenserade det andra så att det nästan slutat fungera. Det behövde tränas upp igen och därför fick han lapp över det bästa ögat.
Det var mycket bråk och mycket jobbigt med denna lapp. Ludde hatade den. Men efter ett tag började det gå bra. Han fick också glasögon.
I våras vid besök på ögonmottagningen hade synen på det "dåliga" ögat förbättrats avsevärt. Då var det nästan lika bra som det andra.
När sommaren kom började vi slarva. Först med lappen. Sen med glasögonen.
I dag visade det sig att ögats förmåga försämrats radikalt igen. Nu måste vi börja om. Ludde blev mycket mycket ledsen och vill aldrig mer ha lapp och glasögon.
"Inte i skolan i alla fall".
Jag åkte med honom till skolan och berättade för klasskamraterna varför Ludde måste ha lapp för ena ögat och glasögon. Vi pratade också om varför alla pirater bär lapp för ögat.
Det blir nog bra tror jag.
Men Ludde är ledsen.
söndag 24 oktober 2010
Such a night
Om lördagskvällen:
Vi fick besök av fina och musikaliska vänner i helgen. Det blev ett välbehövligt ljus i höstmörkret och nu saknar jag dem redan!
Det har varit en utmärkt helg som ger mig energi för en ny och arbetsintensiv vecka, tack mina vänner för det!
lördag 23 oktober 2010
Johanna vill vara med och leka
Johanna kan numera bryta ihop när hon inte får som hon vill. I dag var en sådan dag.
Ibland får hon precis som hon vill när hon bryter ihop.
Och ibland konstaterar vi att hon kan komma att bli ett riktigt odjur om hon alltid ska få som hon vill.
Men i dag visste vi först inte anledningen till hennes bryt. Hon var bara ilsken och gav tydligt uttryck för det.
Ludde och Junie satt i hallen och rullade en boll till varandra. När vi förstod att det var DIT Johanna ville och att hon ville delta i leken med bollen så blev allt genast oerhört bra.
fredag 22 oktober 2010
Jag sparar till min första miljon
Apropå det här
så kan jag berätta att jag fortfarande är rökfri. Om ni undrar alltså.
Det innebär att jag redan har sparat ca 350 kr som sätts in på konto varje vecka. Åh vad jag ska bli rik nu.
så kan jag berätta att jag fortfarande är rökfri. Om ni undrar alltså.
Det innebär att jag redan har sparat ca 350 kr som sätts in på konto varje vecka. Åh vad jag ska bli rik nu.
onsdag 20 oktober 2010
I frisörstolen
Ludde har varit hos frisören, han beställde tuppkam och gav noggranna instruktioner om svart/blått. Det fick inte bli blått/svart.
Det var mycket viktigt.
En timme tidigare satt Johanna hos frisören.
På låtsas.
Den här bilden skickades till mig från förskolan, här sitter hon i färgningen...
tisdag 19 oktober 2010
Ny handväska
Jag behöver verkligen ny handväska. Den här hittade jag i Köpenhamn, den är fin, ändå köpte jag inte.
Hjälp mig hitta en ny liten fin handväska.
Den behöver inte vara så stor nu när jag inte ska ha två askar cigaretter med mig längre.
Har ni några bra tips?
Hjälp mig hitta en ny liten fin handväska.
Den behöver inte vara så stor nu när jag inte ska ha två askar cigaretter med mig längre.
Har ni några bra tips?
söndag 17 oktober 2010
Nygifta!
Det här vackra och lyckliga paret dök plötsligt upp och berättade att de hade gift sig. Därför åt vi bröllopsmiddag ihop.
Johanna blev mycket irriterad och avundsjuk när en annan liten flicka försökte ta plats i Mammas knä.
Johanna blev mycket irriterad och avundsjuk när en annan liten flicka försökte ta plats i Mammas knä.
lördag 16 oktober 2010
Kan det bli mer smärtsamt?
Mitt personliga vallöfte var att sluta röka. Det löftet gav jag mig själv och mina barn. Någon gång för längesen så uttryckte jag att den 15 oktober ska det ske. Rökstoppet. Då var det avlägset. Nu är det här.
Så här sitter jag på Illums takterass i Köpenhamn, med en Capuchino i solen, utan cigarett.
Jag vet inte om det kan bli mer smärtsamt än så.
Så här sitter jag på Illums takterass i Köpenhamn, med en Capuchino i solen, utan cigarett.
Jag vet inte om det kan bli mer smärtsamt än så.
Hälsning från Johanna i frukostmatsalen
Vi är på Skt Petri Hotell i Köpenhamn. I går var det kulturnatt här och all befolkning i Danmark verkade vara där vi var.
Jag är glad igen och nu ska vi äta stor hotellfrukost!
Här bakom Pappa pågår något mystiskt arrangemang med Maybelline som vi är väldigt nyfikna på.
fredag 15 oktober 2010
måndag 11 oktober 2010
Intet nytt
Jag har inte så mycket att berätta.
Så för att hålla liv i den här bloggen så bjuder jag på en bild av mig själv.
Ni får själva spekulera i vad jag sysslar med.
Så för att hålla liv i den här bloggen så bjuder jag på en bild av mig själv.
Ni får själva spekulera i vad jag sysslar med.
söndag 10 oktober 2010
Urban Jungle
Nu har vi äntligen slagit till och köpt en Urban Jungle. Röd förstås.
Så här glad är Johanna för sin nya vagn!
Så här glad är Johanna för sin nya vagn!
lördag 9 oktober 2010
fredag 8 oktober 2010
Lundell, Rickfors, Ronander, Salomonsen, Hylander?
Ja, vad ska man tro. Jag har i alla fall biljett. Om utifall att...
söndag 3 oktober 2010
Samhällsplanering för alla!?
Jag blev så glad av ett inlägg jag läste hos en bloggväninnan.
Det är så självklart att barn ska kunna leka på offentliga lekplatser, men lika självklart borde det vara att ALLA barn kan leka där.
Läs här och njut, och hjälp till att kämpa för en samhällsplanering som är bra för alla!
Mies blogg; Neo på lekplatsen!
Det är så självklart att barn ska kunna leka på offentliga lekplatser, men lika självklart borde det vara att ALLA barn kan leka där.
Läs här och njut, och hjälp till att kämpa för en samhällsplanering som är bra för alla!
Mies blogg; Neo på lekplatsen!
Vår lördagskväll
M ägnade timmar i köket för att förbereda en fantastisk måltid, jag vet faktiskt inte vad jag gjorde under tiden. Ingenting förmodligen.
Tyvärr finns inga bilder på de utsökta måltiderna men så här många glas fanns det framdukat.
Tyvärr finns inga bilder på de utsökta måltiderna men så här många glas fanns det framdukat.
Lagom till att den första rätten (av fem) serverades så blev Johanna gnällig. Gnället övergick till gråt och skrik som tog musten ur både henne och mig. Efter ett par timmar kom hela hennes maginnehåll upp. Jag vet inte om det var någon hastig släng av maginfluensa eller om det var badvattnet (innehållandes klor) som hon sörplade i sig när vi badade på eftermiddagen.
I natt var hon i alla fall väldigt het men i dag verkar hon vara som vanligt.
För övrigt tycker jag att Marit Paulsen var en ganska tradig gäst i Här är ditt liv.
Johannas fina förskola
Så småningom ska jag lägga ut bilder från Johannas förskola så ni får se hur bra miljö och fina pedagoger hon omges av.
Här är i alla fall en försmak
Här är i alla fall en försmak
Så här glad är Johanna varje dag när hon lämnas på förskolan Kanehall!
En krokodil välkomnas till vårt hem!
De här bilderna är tagna en halvtimme senare (förra inlägget).
Och här installerar våra tjejer från habiliteringen en ny gåstol som heter Crocodile.
Den är stor!
Och den är lite svårare att manövrera här hemma eftersom vi har inte så stora, öppna golvytor.
-Men det ser jag som en utmaning, hälsar Johanna!
Torsdag, 30 september, kl 10.50
Och här installerar våra tjejer från habiliteringen en ny gåstol som heter Crocodile.
Den är stor!
Och den är lite svårare att manövrera här hemma eftersom vi har inte så stora, öppna golvytor.
-Men det ser jag som en utmaning, hälsar Johanna!
Torsdag, 30 september, kl 10.50
Farväl retro-gåstol
Denna bild är tagen kl 10.14, torsdagen den 30 september på Helges namnsdag.
Det är den sista bilden som finns på Johanna i den gåstolen.
Ni som har följt den här bloggen vet vilket underverk den här gåstolen har varit för oss och för förskolan men framförallt för Johanna. En helt ny värld öppnade sig när hon fick den. Hon har tagit sig fram precis vart hon vill och blivit väldigt skicklig på att manövrera stolen.
Det här är förmodligen den sista bilden på Johanna i gåstolen. Någonsin.
För nu har Johanna fått en ny. Och denna perfekta retrostol har fått flytta tillbaka till habiliteringen.
Johanna har nämligen vuxit ur den gamla. Hon börjar bli stor.
Härliga lördag
Lördagen den 25 september var en riktigt bra och härlig lördag för oss!
Ludde fick leka med sin kompis Justin, hemma hos Justin, och det är finfint tycker Ludde.
Junie fick leka med sin kompis Magda, hemma hos Magda, och det är finfint tycker Junie.
Jag förrättade en vigsel med ett oerhört tjusigt brudpar, på Valje Herrgård.
På kvällen kom våra fina vänner Per och Tina och lagade mat till oss. Toppen!
Ludde fick leka med sin kompis Justin, hemma hos Justin, och det är finfint tycker Ludde.
Junie fick leka med sin kompis Magda, hemma hos Magda, och det är finfint tycker Junie.
Jag förrättade en vigsel med ett oerhört tjusigt brudpar, på Valje Herrgård.
På kvällen kom våra fina vänner Per och Tina och lagade mat till oss. Toppen!
Fredagsmys
Här är ett fotobevis från fredagen den 24 september.
Våra duktiga ungar har bestämt att det ska vara Tacos till fredagsmiddag och hjälper till med förberedelserna.
Våra duktiga ungar har bestämt att det ska vara Tacos till fredagsmiddag och hjälper till med förberedelserna.
Godmorgon!
Ok. Nu är jag här igen.
Låt mig börja med att berätta två viktiga saker:
1. Johannas nyckelben har läkt. Hon är helt som vanligt igen!
2. Vi Socialdemokrater behöll ställningarna här i Sölvesborg tillsammans med våra rödgröna vänner!
lördag 2 oktober 2010
Hallå!
Jag tänkte bara berätta att vi finns. Och att jag skäms för att bloggen inte uppdaterats på länge. I morgon hoppas jag att tiden finns för att äntligen berätta vad som händer här hos oss.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)