Idag somnade min Farmor.
Det är inte så dramatiskt egentligen,
snarare var det skönt för henne att äntligen få ro.
Hon gav upp för längesen.
Men det är ändå...
sentimentalt.
Och något som verkligen tar slut. På riktigt.
En enhet blir sju enheter.
Jag får återkomma.
För det är ganska sorgligt faktiskt.
Tack farmor. För alla fantastiska stunder som varit under din fana i ditt hem.
Tack för potatismos och korv på lördagar.
Med sked som betyder efterrätt.
Exempelvis varma päron med After eight choklad.
Förlåt för att jag alltid pillade på dina speldosor.
När jag nu såg dig till sist så rörde jag inte speldosorna.
Det var så många andra som var där.
Men när Ludde och jag var och hälsade på dig i höstas, när ingen annan var där.
Då spelade jag på dem igen. Allihop.
Jag kunde inte låta bli. Och jag tror du blev lite arg igen på mig.
Mest gillade jag den där jukeboxen med skivan.
Jag försökte förklara för Ludde att det var en radio som kunde spela skivor.
Men han vet ju inte ens vad skivor är för något.
Så vi spelade på den näst bästa.
Ballerinan som dansade på en spegel.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar