på andra sidan Drömmarna: oktober 2012

måndag 29 oktober 2012

Söndagspromenad

I söndags var första gången på en evighet som vi hade en lugn dag. Jag hade bestämt mig för att sitta stilla hela dagen men Markus tvingade ut mig på söndagspromenad.

Ni som läser den här bloggen har väl inte missat att kolla in vår nya stadsdel Ljungaviken.

Bågen som syns i bakgrunden är en av tre på den bro som just nu håller på att byggas för att förbinda centrum med Ljungaviken. Kolla här hur den ska bli med belysning!

Vi stannade i Järnvägsparken och där finns Johannas favoritgunga. Men den är inte alls lika rolig ensam som på förskolan tillsammans med kompisarna.

Hos Mormor

I fredags sov Ludde och Johanna hos Mormor. Det gick bra och Johanna fick förmodligen göra allt som hon vill hur länge hon vill. Exempelvis stod det en musikspelare på golvet i köket när vi kom för att hämta, och spelade Wizex.

Så fort vi klev innanför dörren började dock missnöjet som visar sig genom skrik och att stampa hårt i golvet.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Johanna gillar Dobidoo

Den här kvällen, den 19 oktober, var jag på tjejfest med gamla väninnor.

Johanna kollade på Dobidoo. Hon verkade också ha det kul!

Tema bostäder

På förskolan har de sedan en tid pratat om olika typer av bostäder. Barnen har bland annat fått skapa egna bostäder.

Några av Johannas kompisar hjälpte henne att bygga ett hus. Det viktigaste, var de överens om, var att det finns en stereo mitt i huset. "För Johanna älskar ju musik..."

De är fantastiskt fina helt enkelt.

Ursäkta

Det har varit dåligt med uppdateringar på den här bloggen. Inte för att det inte händer något i Johannas liv. Det gör det.

Sedan vi kom hem från semester på Kreta så har jag nog haft den mest intensiva perioden någonsin, tror jag. Jag vet inte om det har med semestern att göra, att det finns så mycket att jobba ifatt efter en veckas ledighet, eller om det bara slumpat sig så.

Det finns många känslor och tankar att förmedla. Som att jag nu ständigt undrar hur det ska bli med vårt boende, kan vi bo kvar här? Går det att bostadsanpassa? Eller ska Johanna få lära sig att leva med de hinder som vår bostad innebär för henne?

Nästa gång blir hon fem år, hon är liten och nätt och därför tänker vi inte så mycket på hur mycket vi bär henne. Men det är mycket. Vi har en vanlig Brio sulky och kör henne i. Det börjar fungera dåligt. Hon är helt enkelt för lång för den. Nästa modell blir en rullstol är jag rädd. Men vi håller det ifrån oss ett tag till.

Men jag skulle också gärna beskriva känslan när jag mitt i ett möte får ett SMS av Markus, där det står att förskolläraren berättar hur mycket glädje Johanna sprider omkring sig till personalen och de andra barnen på hennes förskola. Vi tror att de menar det. Och vi ser att Johanna verkligen är omtyckt.

Häromdagen fick barnen prata om kärlek. En av pojkarna sa att han var kär i, och ville gifta sig med Johanna. Det känns fint.

fredag 12 oktober 2012

Bussresan

Johanna sjunger och pratar, trots att hon inte kan prata, och gör tecknet för buss. Jag tror hon vill berätta om dagens bussutflykt till Ljungaviken med Grytets avdelning.

Idag har hennes förskoleavdelning nämligen åkt buss till den nya Stadsdelen Ljungaviken här i Sölvesborg, de har jobbat mycket med samhällsplanering på olika sätt det senaste året så bussresan var en del i arbetet. De fick åka linjebuss och äta lunch på Golfrestaurangen.

Den här resan var väldigt omtalad och förväntningarna på "resan" var stora för barnen. Efter rapporter från olika håll har jag förstått att det var en mycket lyckad fredag för förskolebarnen. Och det bidrar säkert till att Johanna ikväll babblar och babblar och babblar. Hon har mycket att berätta, det står helt klart!

torsdag 11 oktober 2012

Semesterbilder

Försöker fresta er med lite semesterbilder från Kreta. Hotellanläggningen var kanon, vädret toppen, vattnet underbart, maten god och barnen snälla!

söndag 7 oktober 2012

Tack!

Jag flydde 40-årskalas och uppvaktning och fick en sagolik vecka på Kreta!

När vi kom hem till Sverige och Bökmansgatan väntade den första överraskningen, Chrille hade städat huset. Det var det första jag såg och kanske den bästa presenten! Tack!

Mamma hade fyllt kylskåpet och just nu i morse tror jag att det var den presenten jag uppskattade mest. Tack för det!

Plötsligt gled det upp en vit bil intill huset, -Nu kommer Polisen, sa Ludde.

Min tanke var, vad har vi nu gjort!?

Men det var en stor fin limousin. Helt otrolig. Det kom fram champagne och jag alla mina barn hade gott om plats när vi gled omkring genom min älsklingsstad i denna sagobil. Jag kände mig helt omtumlad och hade ingen aning om vad som var på gång. Vi tog ingenting med oss och hade på oss de kläder som vi reste i tidigt på morgonen så jag tog för givet att vi skulle åka en runda och sen bli hemskjutsade till TV-soffa och hämtpizza.

Men sagobilen körde inte hem oss, den körde oss till Svarta Led, och fortfarande förstod jag ingenting.

Hela klubbstugan var full med människor jag älskar och jag ville aldrig sluta pussa på dem. Jag pussade alla som kom i min närhet och jag hoppas ingen tog illa upp av det...

Mina fantastiska vänner hade ordnat en överraskningsfest. Det var den bästa presenten jag någonsin fått och jag tror inget kan överträffa detta.

Det var egentligen lite konstigt att jag flydde från mitt fyrtioårsfirande, jag som älskar fester.
Men detta var det ultimata. Inga kostnader, inget maniskt städande, inget bakande, inget jobbigt alls. Det var överraskningar hela kvällen och jag är fortfarande mållös hur fint de hade ordnat allting. Jag dansade hem någon gång i natt eller om det var i morse. Och det svänger fortfarande lite om knäna.

När jag vaknade i morse tänkte jag på att någon annan är säkert och städar den där lokalen nu. Sen somnade jag om...

Mina fantastiska vänner, jag vet inte hur jag har förtjänat er alla.
Hur ska jag någonsin kunna återgälda det här.

Värmen och känslan från igår kommer jag aldrig att glömma och det kommer att lysa upp hösten och vintern för mig.

Tack!