Det har varit en sömnlös natt hos Björn och Hanna.
Inte för att sängen varit dålig, temperaturen för varm eller för att kudden varit oskön. Alla förutsättningar har varit bra.
Men vi har haft Johanna i sängen.
Det är vare sig vi eller hon van vid.
Hon har klättrat på mig, kramats och slagits om vartannat, dragit mig i håret för att sedan smeka förlåt.
Hennes fötter har hela tiden undersökt så att jag fanns intill.
Det var faktiskt helt hopplöst att få en blund.
Till sist vände jag mig som Pippi, alltså med mina fötter vid hennes huvud. Kanske slumrade jag nån timme till sist.
Nu är det morgon och hon fortsätter uppskatta sällskapet.
På sitt sätt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar