I dag har jag pratat med
Kommunen om barnomsorg för Johanna.
Det är smärtsamt.
Så många extra tankevarv som måste tänkas.
Johanna kommer aldrig att kunna hävda sig i en grupp, hon kommer aldrig att få en egen kompis.
I hela sitt liv kommer hon vara hänvisad till
särskild skolform,
särskild föreningsverksamhet,
särskild av allt.
Sär skild.
Jag tänker kämpa för att hon de första fem åren, innan skolan och
särskiljandet, ska få vara en i gänget, hon ska vara i familjedaghem.