Ut i ljuset

Två dagar efter att vi fått beskedet skulle jag gå på årsmöte.
Då var Johanna drygt två veckor.

Vi bestämde att jag skulle gå dit själv, så att vi slapp alla nyfikna blickar på vår bebis.
Men i sista stund ändrade jag mig.
Hon ska med.

Hon ska ut i ljuset.
Vi ska ut i ljuset.

Det blev jobbigt.
Men positivt.
Några som var där hade fått vårt brev.
De kramade mig hårt, ärliga frågor blandades med medlidsamma blickar och undvikanden.
Men det var skönt att få det avklarat.