fredag 10 oktober 2014

Ibland, inte så ofta, men just nu

En flicka i flätor hoppar på ett ben bredvid sin pappa vid perrongen i Malmö. Jag ser att hon pratar ivrigt, frågar och pekar. När mitt tåg rullar vidare rycker hon energiskt i pappans rock och vill att de ska vinka. Nu hoppar hon jämfota och skrattar.

Ibland, inte så ofta, men just nu.
Önskar jag att min Johanna kunde få vara som flickan i flätor.

måndag 18 augusti 2014

Det är pirrigt med skolstart

Varje år i augusti sedan 1996 har jag varit skolstartsmamma.
Det är både pirrigt, stort och vemodigt när ens barn blir skolbarn. I år var det lite extra pirrigt och nervöst.

Ludde börjar i ny klass, med ny lärare och nya kompisar. Trygg som han är såg han fram emot förändringen. Jag hoppas han är lika positiv över sina nya möten ikväll när vi ses. Och Johanna, min lilla tjej, som nästan nyss lärde sig gå. Idag började hon förskoleklass på särskolan i Mjällby.

Jag har inte oroat mig alls för om hon ska trivas med sina nya pedagoger, den nya skolmiljön eller den långa taxiresan.

Men tänk om någon retas eller om hon inte får en endaste kompis. Precis som nästan alla andra föräldrar så är det en sådan klump i min mage denna skolstartsdag. Jag hoppas vi hjälps åt, alla föräldrar, att prata med våra barn om att vara en bra kompis.


Jag vet inte riktigt hur mycket Johanna förstår av det vi berättar och om det som händer. Men det var tydligt i morse att hon förstod att det var skolstart och att hon längtade dit. 

Jag vill att Johanna och alla andra barn ska få längta till skolan varje dag.

Hipp Hurra för Tobbe!

Idag fyller Tobbe 24, tänk att han är så vuxen.

Tobbe har alltid varit en källa till glädje och stolthet för oss i familjen. Han är hjälpsam och uppfinningsrik och en stor människovän. 

Ibland saknar jag tiden när du var liten och du jämt skulle pilla sönder allting för att få veta hur den fungerar. Men jag gillar den vuxne man du blivit, din integritet, din klokskap och din omtänksamhet. Det är inspirerande att få umgås med dig och jag saknar dig häromkring. 
Men vet att du gör gott i Malmö. 

Och det är skönt slippa tjata om de där sönderpillade sakerna som du fortfarande ägnar dig åt. 
Ha en fin födelsedag tillsammans med Sofia (Puss från mamma) !


söndag 17 augusti 2014

Inför skolstart

Det finns så mycket att berätta. Om denna sommaren, om Johanna, om mina känslor.
Men tiden räcker inte till för tillfället.

Och just nu är det en liten klump i magen.
Imorgon börjar Johanna i förskoleklass.





onsdag 23 juli 2014

Syskonkärlek

Nu har äntligen Ludde kommit till oss och Johanna kan inte vara nära nog.


fredag 11 juli 2014

Minisemester

Vi har varit på minisemester och det har verkligen varit toppen. Vi började med släktkalas på Hasslö för att träffa Farbror Jan med familj som är hemma på besök från Australien.

Därefter direkt till Trelleborg och sov ombord på stora färjan som tog oss till Travemunde. Det gick sådär med sömnen att ha Johanna i samma "brits" på natten men annars gick det bra. En hel dag i Hansapark blev det innan det var dags för hemfärd och ännu en natt i egen hytt. Vi var tillbaka i Trelleborg tidigt på morgonen och hann därför med SVTs inspelning av Sommarlovsmorgon i Malmö. Det gillade Johanna! 

Sen åt vi medhavd frukost i en lummig park. På hemvägen stannade vi i Ystad och badade i havet och sen stannade vi i Simrishamn och åt glass och mat. Fast i omvänd ordning.

Nu är vi hemma igen och konstaterar att vi haft det kanonroligt och barnen har skött sig exemplariskt, även Johanna. Och tro det eller ej. Hon åt tysk yoggi.





Tre av oss åkte denna häftiga attraktion. Jag var tyvärr inte en av dem...



Ludde och Junie längst till höger. Full fart såklart!






Johanna åkte flera karuseller, bland annat en "miniflumride", den tyckte hon var läskig. Men den här var populär. Karuselltjejen såg Johannas tårar när det slutade så hon fick åka om och om igen.






onsdag 9 juli 2014

Glada!

Jag skrev visst något om att Johanna är besvärlig.

Sedan dess har hon strålat som en sol.

Nu är vi på väg till släktträff och alla är glada.









- Posted using BlogPress from my iPad

Vi andas. Men fort, tungt och ansträngt.

Ni är några stycken som undrar var vi håller hus.
Vi är här. Vi lever och andas. Men fort, tungt och ansträngt.

Det är, och har varit, en jobbig period och jag vill helst inte låta negativ så jag låter bli att skriva.

Johanna har det bra på förskolan och på korttids. Men hemma är det stundtals katastrofalt. Vi klarar knappt av det. Och sedan Farfar försvann är det ingen längre som ringer och frågar om Johanna får komma och bo ett par dagar. Det var viktiga stunder både för oss, för Johanna och för Farfar.

Nu är det sommarlov och jag är inställd på att göra många roliga grejer. Men också mycket skrik och bråk från Johanna. Och tårar från mig.

Nu får det vara slut på gnället.
Hon är ganska ljuvlig också den här guldlockige tjejen. Och hon kan faktiskt räkna högt till fem.

Det är precis vad hon gör här på bilden, vid gårdagens besök på habiliteringen.




Idag ska vi på släktträff på Hasslö och sedan vidare ut i världen för lite barnsemester.
Det ser vi alla fram emot. Och Ludde undrar just nu om han ska börja packa.

En annan anledning till att det varit klent med uppdateringar är att bloggverktyget inte funkat från mobilen och hemmadatorn varit lite krasslig av och till. Nu verkar det som att jag lyckats fixa mobilbloggen och datorn är också fixad. Dessutom är det semester och ledig tid så nu ska jag kanske kunna bjuda på några uppdateringar.


måndag 5 maj 2014

Dubbelklipp

De båda yngsta syskonen fick tid ha frisören samtidigt.

Ludde tyckte det var roligare än Johanna. Men det gick ganska bra, även med henne.
Fina blev de båda två!





















- Posted using BlogPress from my iPhone

onsdag 30 april 2014

Allt är bra


Allt har gått bra vid dagens operation.

Efter en lite vinglig eftermiddag har Johanna varit pigg ikväll, både Junie och Ludde är här, och det är hon extra glad för. Dessutom kom både Mormor och Morfar på besök. Och Tobbe. Precis som Johanna vill ha det. 

De blev väl omhändertagna på sjukhuset både före och efter operation. Markus var med redan från tidig morgon och jag anslöt senare på dagen när hon skulle vakna ur narkosen. Jag noterar än en gång vilka hjältar de är som jobbar inom sjukvården, inte bara för att de utför sitt jobb, de har också lite extra att ge till barn och anhöriga. Ett stort fång varmt röda rosor till dem!

Johanna är fin även i sin "nya look". Lite sned om ögonen och lite lite sipprande blod i vrårna. Men det är nog bättre redan i morgon.

Nu sover hon gott i sin säng.

Stort tack för alla varma ord och tankar under dagen. Det känns bra!

Nu ska vi sova. Imorgon är det första maj. Då ska vi ut med våra röda fanor!




En tidig morgonkram och hejdå till storebror som var så orolig för Johannas operation

En tannalös hälsning via MMS från sjukhuset, lyckligt ovetande och hur glad som helst!
I väntan på operation kan en sitta och dingla med benen, i Pippistrumpor

Och så var det över!






tisdag 29 april 2014

Dags igen för operation

Det händer mycket. Men uppdateringarna här på bloggen är få.

Här kommer i alla fall en kort hälsning från oss!




Johanna har lärt sig många nya saker. Med lite hjälp (och fantasi) kan hon räkna sina fingrar till fem!

Det är Pippi Långstrump som är favorit TV för tillfället och det är fortfarande välling som gäller...

Vi diskuterar med förskolan och särskolan hur hennes skolstart i augusti ska bli. Tankarna snurrar men hur det än blir så kommer det bli bra. Vi är ängsliga. Men hon gillar nya människor, nya miljöer och nya utmaningar. Och hon behöver stimulansen. Och alla vuxna som finns runtomkring henne är angelägna om att det ska bli bra.

Det går fortsatt bra på Björnlyckans korttidsboende. Hon verkar stortrivas och det har gett hela familjen nödvändig energi. Den behövs!

Nu kommer solen och ännu en skön vår och sommar. Jag har redan börjat irritera mig på att jag inte enkelt kan gå ut och sätta mig en stund i solen. Det går inte att ta med Johanna ut och det går inte att lämna henne inne. Och jag har redan börjat oroa mig lite grann för hur sommaren ska bli. Förra året var en pärs.

Hennes humör är... starkt.

Imorgon, onsdag, ska hon opereras. Båda ögonen ska stramas till. Hennes hud sluter inte tätt kring ögat så det kommer lätt in skräp och hennes ögon blir irriterade. Igår var vi på undersökning och information om operationen som ska ske under narkos. Det är tufft att lyssna på läkare som ingående berättar vad de ska göra med knivar och min dotter. Men jag antar det är nödvändigt.

Jag lovar att uppdatera om operationen och återhämtningen!


tisdag 1 april 2014

En helg i Barcelona

Nu har vi använt julklappen som hela familjen fick!

Tio stycken var vi som for till Barcelona och umgicks intensivt med varandra. 

Jag är lyckligt lottad!

Lunch på ett soldränkt La Rambla

Vi gick på fotbollsmatch också. Det var derby och högriskmatch när Espanyol tog emot Barcelona på sin fina arena. Vi kände oss dock trygga eftersom kontrollen vid insläppen var noggrann och stämningen på arenan fin. 

Matchen? Ja den slutade med 0-1 till Barcelona. En straff och en utvisning. Dramatik minsann.
Wefie med min härliga skara av barn, svärdöttrar, bonusbarn och man.


fredag 28 mars 2014

Stefan Löfven besökte Blekinge

Idag har Blekinge haft besök av Stefan Löfven. Vi besökte en högstadieskola i Olofström och IF Metallklubben på Volvo. Allt gick fint och smidigt förutom att det varit en trafikolycka på E22 i Fjälkinge vilket i och för sig gjorde att vi fick tillbringa en extra halvtimme i bilen från Kristianstad till Olofström.


Men då fick jag möjlighet att prata lite mer med Stefan om viktiga frågor för Blekinge.


Wefie med Rudolfsson, Löfven och Björklund.

Nu ska jag packa och logistikplanera för en weekendresa med hela familjen.

Grattis på dagen!

Idag är det Markus födelsedag! 
Han blev uppvaktad med sång och kaffe på sängen. 
En morgonrock och en pochette från Björn Törnblom kunde han hitta i paketen.




måndag 24 mars 2014

#mittsölvesborg

#mittsölvesborg

Det var många, väldigt många, som inte gillade sverigedemokraten Jimmie Åkessons beskrivning av sin uppväxt i Sölvesborg. 

På sociala media exploderade det av andra bilder och berättelser. Och det är ju alldeles utmärkt att visa att det finns en mångfald i Sölvesborg och en mångfald av upplevelser.

Vi är många som ser Sölvesborg som en skön plats på jorden. Några av oss bor här nu. Några är uppvuxna här men har gett sig ut på äventyr i världen. Vissa av oss kommer på semester eller besök då och då; för att vi trivs i Sölvesborg.

Och vi som gärna vill berätta om vår bild och visa omvärlden allt det fina med vår stad kan hjälpa till genom att skriva några rader eller dela bilder på Facebook, Instagram eller Twitter. Märk inläggen med #mittsölvesborg






Nu har kommunen öppnat en sida för att samla ihop allt det fina som delas på social media. 


Radio Blekinge uppmärksammar kampanjen #mittsölvesborg




söndag 23 mars 2014

Gottedag

Det var först kongress och sedan gala. Jättekul!

Men idag är jag trött. Benen, huvudet och resten av kroppen vill vara helt helt stilla.
Så jag bad Ludde att gå till kiosken och köpa nåt gott.

Kolla så bra han fixade detta!


onsdag 19 mars 2014

Luggdags

Idag skaffade jag mig en lugg. 

Ludde tyckte det var väldigt synd att jag inte frågade honom om råd INNAN klipp och färgning. 
Han är med andra ord inte så nöjd med resultatet.


måndag 17 mars 2014

Trevligt lunchsällskap

Idag har Ludde och jag varit på ögonmottagningen i Karlshamn. Det är trevligt att umgås med honom. Han är klok och nyfiken.




fredag 14 mars 2014

Mina söner och vapen


Jag har försökt att fostra mina söner till fredliga, ickevåldsförhärligande män. Jag är mycket nöjd med resultatet, både av de båda som är flygfärdiga och lämnat boet och den yngre som fortfarande finns hemma.

Men så har märkliga saker börjat dyka upp.
Det började med att Tobbe la ut den här bilden på Facebook.



Några dagar senare kom Ludde hem med en "pistol" han gjort i slöjden. 
Och nu även en "kniv" från slöjden.



Nåja. Jag tycker fortfarande man kan leka bättre saker än mord.


onsdag 12 mars 2014

Om ni inte känner mitt språk

Idag är det ovanligt många som har läst min blogg.

Förmodligen är det många läsare som inte känner mig, som aldrig hört mig prata, som inte känner mitt sätt och mitt språk.

I de tidiga blogginläggen skriver jag om "den elaka barnläkaren". Det låter kanske som ord från en hård och bitter människa. Jag känner därför behov att förklara just det där.

Barnläkaren som tog hand om oss, som ställde diagnos på nyfödda Johanna och som följde upp oss de första åren är vare sig elak eller dålig. Tvärtom. Det är en fantastiskt bra, pedagogisk och kompetent läkare som vi har den största respekt för. Dessutom är hon en mycket sympatisk och förstående människa.

Men så känns det, just då när en får ett sådant besked
"Det är inte mitt barn det är fel på. Det är dig det är fel på. Du som ger oss detta besked. Dumma dig".

I vår familj är vi verkligen tacksamma för allt stöd vi har fått i fantastiska Blekinge och Sverige.
Jag minns inte att vi träffat på en enda dålig person i alla de olika professioner vi möter via Johanna.

Johannas sexårsdag!


Tänk att det är sex år sedan den lilla flickan föddes

Älskade Johanna vad vi är glada för att du kom till oss, även om vi ofta önskar att allt vore annorlunda så har vi aldrig någonsin önskat oss någon annan än du.

Kalas hade vi ju i lördags, men i morse blev det dragspel, sång, flagga och paket på sängen.

Johanna har aldrig förstått sig på att uppskatta paket. Inte tidiga mornar heller för den delen.



I paketet låg det en fin turkos morgonrock.

Ikväll har vi ätit god blåbärstårta med Mormor, Morfar, Mats, Juan, Tobias och Sofia.





söndag 9 mars 2014

Kalas för flickorna!

 Igår hade vi kalas för flickorna. Junie som har fyllt 12 och Johanna som ska fylla 6.

Huset var proppfullt av trevliga människor, god mat, vackra tårtor och många ljus. Även om det kändes påtagligt för oss alla att Farfar saknas och borde varit med, så blev det ett bra kalas.


Junie fick bland annat en morgonrock som matchar hennes färgstarka tapeter och personlighet!




 




lördag 8 mars 2014

Begravningsdag

Så kom den tunga dagen till sist. Det blev begravning för flickornas Farfar.

Jag vaknade till fågelsång på morgonen och tog det som ett gott tecken. Markus hade önskat sig vackert vårväder och det blev precis så. Det blev trots allt en ljus och fin dag i Jämjö.

Kyrkan och församlingshemmet var fyllda av goda människor som kommit för att ta farväl.

Förutom det sorgliga i att begrava någon så blev det många glada stunder under dagen också. Alla samtal och berättelser. Ett fint och positivt bildspel över farfar. Markus fina text och tal. Och Junie som var så modig och sjöng solo i församlingshemmet. 




 





måndag 3 mars 2014

Johanna visade vägen - mot Björnlyckan

Johanna mår som bäst när hon är på sin älskade förskola, med kompisar och pedagoger.

Här hemma blir hon lätt uttråkad, understimulerad, ilsken och ledsen.

Johanna kan inte "gå ut en sväng" när hon känner för det, hon har inga egna kompisar som följer med hem, inga föreningsaktiviteter. Men hon behöver förstås allt det där - precis lika mycket som alla andra barn.

Så efter flera års övervägande, vånda, diskussioner - så tog vi chansen och provar korttidsboende.
För Johannas skull.

Nu ska Johanna vara på Björnlyckan, ett kombinerat fritidshem och korttidsboende, på måndagskvällar och någon helg i månaden.

Det är lite oroligt. Och vi vuxna har inte riktigt blivit inskolade ännu. Det känns fortfarande lite tufft.

Men Johanna är jätteglad! Hon har funnit sig väl tillrätta med sina kompisar och personalen som jobbar där. När vi parkerar bilen är hon glad, hon går med bestämda steg mot dörren och när vi kommit in och hängt av jackan vinkar hon glatt hejdå på oss.

Det känns skönt att det går så bra, och snart kanske vi föräldrar också kan släppa känslan av skuld och njuta av framstegen som Johanna gör när hon utvecklas tillsammans med nya kompisar.

Jag är så glad och tacksam för det stöd vi får och för att Johanna visar vägen och leder oss framåt.

torsdag 13 februari 2014

Sov Gott Farfar

Fina farfar Roland
















Tack för allt du har gjort för oss.
Särskilt tack för att du öppnade ett eget rum i ditt hjärta för Johanna. Och för alla gånger du har önskat att hon får vara hos er. Det har betytt mycket för oss.

Nu har Johanna gjort ett eget rum för dig, i sitt hjärta. Och vi kommer att hålla dig levande i hennes minne.

Sov gott Farfar



söndag 19 januari 2014

Min dröm gick i uppfyllelse

Min dröm gick i uppfyllelse. Jag kom till New York.
Visserligen på en snabbvisit men Åååhhh!









Ny musik

Johanna har aldrig gillat vår musiksmak här hemma (gubbrock). Hon lyssnar hellre på tjejer som sjunger schlager eller pop.

Men nu är det plötsligt Håkan Hellström som gäller. Jag vet inte hur det gick till men hon är väldigt tydlig = blir ursinnig när hon inte får lyssna.

Eftersom hon helst lyssnar på samma låt om och om igen har jag snabbt tröttnat. Men inte hon. 
Det här klippet visar när vi tvingas spela samma låt för tionde gången under samma frukost...









En liten liten sten

Det har varit en ovanlig och lite rörig tid för Johanna och den här familjen.

Först en solsemester och alldeles för lång ledighet (enligt Johanna). Hon blir uttråkad och understimulerad av att vara hemma för länge, hon behöver sina kompisar och förskolan. Sen fick hon äntligen komma tillbaka till sin älskade förskola, pedagogerna och kompisarna. Och SOM hon pratade om detta när hon börjat. Även om jag inte förstår vad hon säger så känner jag och hör glädjen och entusiasmen i hennes röst.

Och nu, förra helgen, fick hon för första gången sova själv på Björnlyckan. Det kändes lite oroligt men gick jättebra. Jag är så glad för det och det känns redan som att en liten liten tung sten har lättat från mitt bröst när jag tänker på framtiden.

Tack till er som finns för vår familj och i synnerhet för Johanna. Både pedagoger och släktingar.

Tack Mamma och Pappa som fixade allting här hemma så att vi kunde resa bort. Tack Tobbe som kom hem den här helgen och hjälpte oss så att vi kunde genomföra en planerad konferens.

Ni är helt enkelt ovärderliga!



torsdag 2 januari 2014

Tack för julklappen!

I den här familjen köper vi inte längre julklappar och slår in i paket. Vi har det mesta vi behöver. 
Det vi saknar är tid tillsammans.

Därför har vi de senaste åren bett alla våra anhöriga att vara med och bidra till en gemensam upplevelse för vår familj. I fjol åkte vi till Berlin.

I år går den gemensamma resan till Barcelona. Vi är nio stycken så det krävs en del pusslande för att logistiken och reseplaneringen ska fungera ihop med jobb, nationella prov, tentor och andra åtaganden. 

Dessutom krävs det många som bidrar för att det ska funka ekonomiskt. 
Därför säger vi från hela vår familj STORT OCH VARMT TACK till alla våra anhöriga som hjälper oss med detta.





Vi ska inte bara äta, chilla och shoppa. Vi ska gå på fotboll också. Det blir derby minsann.



Tack alla ni som gjorde det möjligt!