Det går inte så bra som jag önskar med maten, apropå förra inlägget...
Jag drog förhastade slutsatser efter en lyckad mathelg.
Ikväll har vi haft en väldigt tuff strid, Johanna och jag.
Hon grät tårar, stora som kaffekoppar, pekade på mikron och upprepade det ljud som ska föreställa "välling", hon vände sig omväxlande mot mig och Ludde och undrade varför vi inte förstod.
Jag sa -Nej. Nu är du stor och ska äta potatis.
Eller åtmninstone gröt. Eller yoggi.
Till sist gav jag upp. Jag orkade helt enkelt inte med ljudet av barnskrik.
Just nu står det 1-0 till Johanna.
2 kommentarer:
Usch va jobbigt :( Men det är bra att hon äter på förskolan, så att det inte är bara välling där.Har du försökt att ha mat på borde där hon sitter men försök inte mata henne utan kolla om hon blir nyfiken och tar själv?.
Peppar peppar jag har haft tur med Leila när det gäller mat.Det bästa hon vet är McDonalds,så fort man kör förbi en, så hör man Leila : Däj(där)McDonalds Hamburgare :)
Det känns som att vi provat det mesta, men kanske inte med tillräckligt med tålamod. Tack för tipset! Vi testar det,
Skicka en kommentar