Det är pirrigt med skolstart

Varje år i augusti sedan 1996 har jag varit skolstartsmamma.
Det är både pirrigt, stort och vemodigt när ens barn blir skolbarn. I år var det lite extra pirrigt och nervöst.

Ludde börjar i ny klass, med ny lärare och nya kompisar. Trygg som han är såg han fram emot förändringen. Jag hoppas han är lika positiv över sina nya möten ikväll när vi ses. Och Johanna, min lilla tjej, som nästan nyss lärde sig gå. Idag började hon förskoleklass på särskolan i Mjällby.

Jag har inte oroat mig alls för om hon ska trivas med sina nya pedagoger, den nya skolmiljön eller den långa taxiresan.

Men tänk om någon retas eller om hon inte får en endaste kompis. Precis som nästan alla andra föräldrar så är det en sådan klump i min mage denna skolstartsdag. Jag hoppas vi hjälps åt, alla föräldrar, att prata med våra barn om att vara en bra kompis.

Jag vet inte riktigt hur mycket Johanna förstår av det vi berättar och om det som händer. Men det var tydligt i morse att hon förstod att det var skolstart och att hon längtade dit. 

Jag vill att Johanna och alla andra barn ska få längta till skolan varje dag.

Hipp Hurra för Tobbe!

Idag fyller Tobbe 24, tänk att han är så vuxen.

Tobbe har alltid varit en källa till glädje och stolthet för oss i familjen. Han är hjälpsam och uppfinningsrik och en stor människovän. 

Ibland saknar jag tiden när du var liten och du jämt skulle pilla sönder allting för att få veta hur den fungerar. Men jag gillar den vuxne man du blivit, din integritet, din klokskap och din omtänksamhet. Det är inspirerande att få umgås med dig och jag saknar dig häromkring. 
Men vet att du gör gott i Malmö. 

Och det är skönt slippa tjata om de där sönderpillade sakerna som du fortfarande ägnar dig åt. 
Ha en fin födelsedag tillsammans med Sofia (Puss från mamma) !

Inför skolstart

Det finns så mycket att berätta. Om denna sommaren, om Johanna, om mina känslor.
Men tiden räcker inte till för tillfället.

Och just nu är det en liten klump i magen.
Imorgon börjar Johanna i förskoleklass.

Syskonkärlek

Nu har äntligen Ludde kommit till oss och Johanna kan inte vara nära nog.

Minisemester

Vi har varit på minisemester och det har verkligen varit toppen. Vi började med släktkalas på Hasslö för att träffa Farbror Jan med familj som är hemma på besök från Australien.

Därefter direkt till Trelleborg och sov ombord på stora färjan som tog oss till Travemunde. Det gick sådär med sömnen att ha Johanna i samma "brits" på natten men annars gick det bra. En hel dag i Hansapark blev det innan det var dags för hemfärd och ännu en natt i egen hytt. Vi var tillbaka i Trelleborg tidigt på morgonen och hann därför med SVTs inspelning av Sommarlovsmorgon i Malmö. Det gillade Johanna! 

Sen åt vi medhavd frukost i en lummig park. På hemvägen stannade vi i Ystad och badade i havet och sen stannade vi i Simrishamn och åt glass och mat. Fast i omvänd ordning.

Nu är vi hemma igen och konstaterar att vi haft det kanonroligt och barnen har skött sig exemplariskt, även Johanna. Och tro det eller ej. Hon åt tysk yoggi.

Tre av oss åkte denna häftiga attraktion. Jag var tyvärr inte en av dem...

Ludde och Junie längst till höger. Full fart såklart!

Johanna åkte flera karuseller, bland annat en "miniflumride", den tyckte hon var läskig. Men den här var populär. Karuselltjejen såg Johannas tårar när det slutade så hon fick åka om och om igen.

Glada!

Jag skrev visst något om att Johanna är besvärlig.

Sedan dess har hon strålat som en sol.

Nu är vi på väg till släktträff och alla är glada.









- Posted using BlogPress from my iPad

Vi andas. Men fort, tungt och ansträngt.

Ni är några stycken som undrar var vi håller hus.
Vi är här. Vi lever och andas. Men fort, tungt och ansträngt.

Det är, och har varit, en jobbig period och jag vill helst inte låta negativ så jag låter bli att skriva.

Johanna har det bra på förskolan och på korttids. Men hemma är det stundtals katastrofalt. Vi klarar knappt av det. Och sedan Farfar försvann är det ingen längre som ringer och frågar om Johanna får komma och bo ett par dagar. Det var viktiga stunder både för oss, för Johanna och för Farfar.

Nu är det sommarlov och jag är inställd på att göra många roliga grejer. Men också mycket skrik och bråk från Johanna. Och tårar från mig.

Nu får det vara slut på gnället.
Hon är ganska ljuvlig också den här guldlockige tjejen. Och hon kan faktiskt räkna högt till fem.

Det är precis vad hon gör här på bilden, vid gårdagens besök på habiliteringen.




Idag ska vi på släktträff på Hasslö och sedan vidare ut i världen för lite barnsemester.
Det ser vi alla fram emot. Och Ludde undrar just nu om han ska börja packa.

En annan anledning till att det varit klent med uppdateringar är att bloggverktyget inte funkat från mobilen och hemmadatorn varit lite krasslig av och till. Nu verkar det som att jag lyckats fixa mobilbloggen och datorn är också fixad. Dessutom är det semester och ledig tid så nu ska jag kanske kunna bjuda på några uppdateringar.

Dubbelklipp

De båda yngsta syskonen fick tid ha frisören samtidigt.

Ludde tyckte det var roligare än Johanna. Men det gick ganska bra, även med henne.
Fina blev de båda två!





















- Posted using BlogPress from my iPhone

Allt är bra

Allt har gått bra vid dagens operation.

Efter en lite vinglig eftermiddag har Johanna varit pigg ikväll, både Junie och Ludde är här, och det är hon extra glad för. Dessutom kom både Mormor och Morfar på besök. Och Tobbe. Precis som Johanna vill ha det. 

De blev väl omhändertagna på sjukhuset både före och efter operation. Markus var med redan från tidig morgon och jag anslöt senare på dagen när hon skulle vakna ur narkosen. Jag noterar än en gång vilka hjältar de är som jobbar inom sjukvården, inte bara för att de utför sitt jobb, de har också lite extra att ge till barn och anhöriga. Ett stort fång varmt röda rosor till dem!

Johanna är fin även i sin "nya look". Lite sned om ögonen och lite lite sipprande blod i vrårna. Men det är nog bättre redan i morgon.

Nu sover hon gott i sin säng.

Stort tack för alla varma ord och tankar under dagen. Det känns bra!

Nu ska vi sova. Imorgon är det första maj. Då ska vi ut med våra röda fanor!

En tidig morgonkram och hejdå till storebror som var så orolig för Johannas operation

En tannalös hälsning via MMS från sjukhuset, lyckligt ovetande och hur glad som helst!

I väntan på operation kan en sitta och dingla med benen, i Pippistrumpor

Och så var det över!

Dags igen för operation

Det händer mycket. Men uppdateringarna här på bloggen är få.

Här kommer i alla fall en kort hälsning från oss!

Johanna har lärt sig många nya saker. Med lite hjälp (och fantasi) kan hon räkna sina fingrar till fem!

Det är Pippi Långstrump som är favorit TV för tillfället och det är fortfarande välling som gäller...

Vi diskuterar med förskolan och särskolan hur hennes skolstart i augusti ska bli. Tankarna snurrar men hur det än blir så kommer det bli bra. Vi är ängsliga. Men hon gillar nya människor, nya miljöer och nya utmaningar. Och hon behöver stimulansen. Och alla vuxna som finns runtomkring henne är angelägna om att det ska bli bra.

Det går fortsatt bra på Björnlyckans korttidsboende. Hon verkar stortrivas och det har gett hela familjen nödvändig energi. Den behövs!

Nu kommer solen och ännu en skön vår och sommar. Jag har redan börjat irritera mig på att jag inte enkelt kan gå ut och sätta mig en stund i solen. Det går inte att ta med Johanna ut och det går inte att lämna henne inne. Och jag har redan börjat oroa mig lite grann för hur sommaren ska bli. Förra året var en pärs.

Hennes humör är... starkt.

Imorgon, onsdag, ska hon opereras. Båda ögonen ska stramas till. Hennes hud sluter inte tätt kring ögat så det kommer lätt in skräp och hennes ögon blir irriterade. Igår var vi på undersökning och information om operationen som ska ske under narkos. Det är tufft att lyssna på läkare som ingående berättar vad de ska göra med knivar och min dotter. Men jag antar det är nödvändigt.

Jag lovar att uppdatera om operationen och återhämtningen!